Aktivitetslogg för Chantilla

Framskritt för hand tillsammans med Nisse. Svingade mig sedan upp i sadeln och satte omgående igång med skritt på kort tygel. Red rättvänd och förvänd öppna på långsidorna och skänkelvikning över diagonalerna. Travade sedan igång på stora böjda spår över hela ridhuset. Chantilla kändes helt avspänd och var rund och mjuk i formen. Jättefina galoppfattningar i båda varven och rund och välbalanserad galopp utan studs eller omslag. Eftersom Chanti kändes så fin red jag kanske bara knappt en kvart i ridhuset innan vi styrde ner till sommarhagen och den stora snötäckta vallen. Vi hade plusgrader igår och minusgrader idag, så snön hade packat ihop sig med ett lager skare på toppen, ganska tungsprunget alltså. Skrittade igång på en stor volt och försökte samtidigt förklara för Nisse hur han skulle fota. Dock hade han svårt att hinna med i den bökiga snön, så de flesta bilderna är ur vinkel snett bakifrån. Nåja, det går an det med. Övergick sedan till trav och följde upp med galopp, gick kanonbra även om det syns att jag är lite spänd i galoppen. Följde voltspåret hela tiden och Chantilla var helcool, bara lullade på hur snällt som helst, inga bustendenser alls och inga försök till att dra sig hem mot gården. Så helt plötsligt fick jag ett knäpp och styrde iväg bortåt på fältet i trav, vände och galopperade tillbaka längs med staketet. Styrde sedan vidare upp över fältet och galopperade utmed den andra sidan och runt som på ett bautastort ridbanespår. Jätteskoj var det. Chantilla bara rullade på i galopp och kändes hur stadig som helst. Fick en liten känsla av att hon blev lite starkare när jag red rakt mot stora vägen, men insåg sedan att det var då som vi kom ifrån det upptrampade spåret, hon fick alltså då djupare skarsnö att jobba i och behövde ta i lite mer med kroppen för att mata vidare i galoppen. Helnöjd med den lyckade stunden ute på fältet så skrittade av direkt efteråt, tog den sedvanliga avskrittningsrundan bortåt på vallen och grusvägen hem. Hade Nisse med som stöd och sällskap, men Chanti hade ändå bra egen bjudning.

  

  
Fotograf: Nisse Engström.